Torshalls Bygdegård (Torshall) ligger i Torrlösa socken, numera Svalövs Kommun. Före 1950 tillhörde bygdegården Torrlösa kommun, men ägs numera av en ideell förening - Torshalls bygdegårdsförening.
Föreningen startades som en ekonomisk förening med det långa namnet Torrlösa Jordbrukareorganisationers Byggnadsförening u p a.
På en gammal gårdsplats en knapp kilometer ifrån den domliknande stenkyrkan i Torrlösa uppfördes bygdegården.
Namnet Torshall har sin historia
Gårdarna i slättbyarna var inte namngivna utan benämndes med by och nummer. På höjden med fritt läge ute på slätten, fanns sedan bysprängningen Östraby nr 1. Husen här byggdes omkring 1835. "Stallängan som antändes af åskan 24 maj 1893 nedbrand, hvarvid 1 tjur, 6 kor och många gäss innebrändes." Dessa rader är hämtade ur Carl Trolle-Bondes "Trolleholm Förr och Nu". Största delen av Torrlösa socken ägdes av Trolleholms Gods.
Gården lades till granngården och bostadslängan användes som bostad till sommaren 1934 när blixten åter igen slog ner i gården.
När Byggnadsföreningen letade efter lämplig plats att bygga sin bygdegård på, stod tomten obebyggd. Vissa tolkningar av namnet Torrlösa talar om Tors äng. Något som kan ha påverkat valet av namn för bygdegården. Namnet fastställdes genom omröstning vid invigningsfesten den 5 november 1938. Namnet blev ett lätt val som syftade på Tor, åskgudens härjningar.
Bygdegården försågs med åskledare och två gånger har dessa fått göra tjänst men inga skador av betydelse har skett.
Ekonomi
Föreningen startades som en andelsförening där Torrlösa Sockenförening Bondeförbundet satsade 2 500 kronor och fick 25 andelar, SLU-avdelningen, Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund satsade 500 kronor och fick 5 andelar. RLF-avdelningen, Riksförbundet landsbygdens folk satsade 600 kronor och fick 6 andelar. Det var socknens invånare som tecknade nästan alla andelar i föreningen. Trolleholms Gods ställde tomten till förfogande under 49 år men den har senare friköpts. Totalt såldes andelar under första året för 26 500 kronor. För byggandet upptogs lån för 22 000 kronor. Finansieringen ordnade man via andelar, byggnadskostnaden blev 39 000 kronor. Byggmästaren hette Friberg och kom ifrån Ljungbyhed. Landstingsman Håkan Hansson i Felestad invigde Torshall. Det första vaktmästarparet hette Anna och Gunnar Olofsson med rötter i Bialitt. Ekonomin var mycket ansträngd och nya andelar såldes varje år för att stärka denna. År 1947 ordnade Torrlösa SLU-avdelning en större lantbruksutställning som gav ett stort överskott. SLU-avdelningen sanerade med dessa pengar Byggnadsföreningens ekonomi. Nya andelar tecknades i början av 50-talet inför en större modernisering.
När bygdegården byggdes gjordes allt schaktningsarbete av ideella krafter. Senare har detsamma även gjorts vid tillbyggnaderna. Parkeringen utökades i början av 60-talet genom att alla bönder i socknen transporterade bort jord och hämtade grus med egna traktorer och vagnar. Allt arbete i styrelsen har gjorts ideellt, kassören har dock haft felräkningspengar.
Störst insatser när föreningen startade och under ytterligare 30 år gjorde Tore Westesson i Torrlösa.
Torshall förr och nu
När föreningen startade bodde över 1 600 personer i socknen, 1990 var antalet boende under 700 personer. Verksamheten i bygdegården var under krigsåren intensiv. Många ungdomar fanns i byggen och SLU-avdelningen var otroligt livaktig.
Bygdegården nästan sprängdes när det var danskväll. Teater, folkdans och tävlingar anordnades. Även sommarfester ordnades på gräsmattan som senare blev parkering. Sjukkassan hade sin årliga fest där alla deltog.
Bygdegården har sedan starten haft en arrendator som betalt avgift till föreningen. Serveringen har varit inkomstkällan. Under 50- och 60-talet var Torshall stället där alla skulle ha sina kalas eller bröllop. Alla bygdens föreningar hade sina möten här. Man fick boka år i förväg för att få sin dag,
Från och med den 1 jan 1995 finns ingen arrendator på Torshall, det är föreningen själv som med hjälp av föreståndare står för uthyrningen.
